Spindelskivlingar (släktet Cortinarius)

Spindelskivlingar (släktet Cortinarius) – Flera dödligt giftiga 🚫☠️

Spindelskivlingar är ett mycket stort släkte av skivlingar med över 200 arter i Sverige. De är kända för sin spindelvävsliknande slöja (“cortina”) som täcker de unga skivorna och ofta lämnar rostbruna sporrester på foten. De flesta växer i mykorrhizasymbios med träd och hittas i skogar av olika typer från sommar till sen höst.
Flera arter innehåller det långsamt verkande njurgiftet orellanin, som kan orsaka dödlig njursvikt. Många arter är dessutom mycket svåra att skilja åt även för erfarna mykologer. Livsmedelsverket avråder helt från att äta spindelskivlingar.

⚠ Giftighet:

Gift: Orellanin (i flera arter) → ger njurskador efter lång fördröjning (2–14 dagar). Symtom: Törst, illamående, trötthet, minskad urinproduktion, risk för permanent njursvikt och död. Allvarlighet: Mycket allvarlig förgiftning även i små mängder. Extra risk: Symtomen kommer ofta så sent att njurskadan redan är omfattande när vård sätts in.

Hatt

Mycket varierande färger och former, ofta bruna, rosttonade, gula, röda, lila eller blåaktiga.

Skivor

Från ljusa i unga stadier till rostbruna med ålder (p.g.a. sporfärg).

Fot

Ofta med slöjrester i form av fina trådar eller bälten, ibland uppsvälld bas.

Kött

Varierande färg och lukt.

Slöja

Spindelvävsliknande hinna mellan hattkant och fot på unga fruktkroppar.